27 november 2009
I En Liten Hemlig Ask
Lilla du kramar mig så underbart. Med HELA kroppen. Du viker benen runt min midja, håller armarna hårt om halsen, viker in huvudet och vill vara så alltid alltid. Varligt tar jag bort dina armar, då får jag en puss. Ibland på kinden. Ibland på pannan. Ibland på munnen. - Jag eeeeelskar dig mamma säger Du så att mitt hjärta sväller i kroppen. Snart, snabbare än man tror, så blir Du stor. Då vill jag minnas känslan av dessa kramar mot min kropp. Jag lagrar kroppsvärmen och kärleken inuti mig. I en liten hemlig ask. En som alla "jag hatar dig mamma" kommentarer i tonåren aldrig kan förstöra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar