Tack för att Ni finns där. För att ni gör mina barn trygga på natten och hjälper till att trösta när de är ledsna.
Dinosaurien, också kallad Dino, är inköpt i London av Tantann. Några månader innan hade Du E kommit fram till att dinosaurier var världens mest spännande. Det kom Tantann ihåg när hon stod där på Hamley’s. Det fanns en orange dinosaurie sen tidigare, inköpt i Argentina. Men när den lila kom så slog den ut all konkurrens. Egentligen fick Du en grön, och A fick den lila. Men den lila var ju en T-Rex och därför mycket coolare än den gröna (en spinosaurie?). Vi gjorde ett snabbt byte och A märkte aldrig skillnaden. Efter det har Du inte sovit en enda natt utan din Dino. Han är lila och cerise med ett snett leende. Allt det vita börjar bli lite grått, men jag vågar INTE tvätta. Och det går naturligtvis inte att få tag på en ny eller extra så Vi vaktar honom noga. Mycket noga. Som sig i och för sig bör med en köttätande dinosaurie som sover i en liten pojkes säng.
Elefanten, av Dig A även kallad Gosedjuret, köptes till Dig när Du var alldeles nyfödd. När jag gick in på HM och frossade i allt det rosa. Den är vit med rosa blommor och rosa öron. Den låg i nästan två år i en hög tillsammans med alla andra fina mjukisdjur som Du och Storebror hade fått under årens gång. Intresset var svalt. Men så kom helt plötsligt en förändring. Pappa säger att Han såg när Du gick igenom alla gosedjuren och ”provkramade” dem. Vilket var mysigast? Tydligen hade Du bestämt dig för att det var dags för ett gosedjur att sova med. Elefanten vann. Mjuk. Gosig. Och rosa så klart. Nu är den lite mer åt det grå-rosa hållet, mjukare än den var från början och luktar lite surt av all sömn, svett och tårar. Inte heller denna vågar jag tvätta. För även om den är köpt på HM så är det ju flera år sen. Inga fler i sikte att lägga på reservhyllan. Även denna får vi noga hålla reda på. Vilket är lite svårt då Du släpar med dig Gosedjuret överallt. Men inte till dagis. Så farligt vill Vi inte leva. Där så sover Du med Mivou (Milou) istället. Liten och luddig, men också trygg. Så ett tack även till Mivou. Och till Moster som köpt den i Paris.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Underbar blogg. Ser redan fram emot näst inlägg. Kram från moster i Paris.
SvaraRadera